Ett två tre fyra

Älskling. Älskling, lyssna på mig.
Jag gråter för att det är så fint, så mycket vi, så mycket du. Precis det jag ville och det jag alltid önskat.

Du, bara du, får världen att slå ut. Skriver så fint och du målar himlen blå, guden blå och boxen blå. Jag vet att du kan och alltid kommer att kunna. Om du inte tror kommer jag alltid att tro.

Fyra hjärtan




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0